tisdag, december 29, 2009

Årets sista auktion



Vi var på årets sista auktion i söndags, och kom över några finfina fynd. Mamma köpte ännu ett lammskinn till samlingen, och jag ropade in ett litet grönt bord för en tjuga, en gammal zinkhink för en hundring och sist med inte minst; en helt ljuvlig spillkum för ynka femtiolappen!

Juletid på Ansarve

Så lider julhelgen mot sitt slut. Julstämningen har av naturliga skäl inte riktigt infunnit sig, men det har varit väldigt trevligt ändå.

I år har vi firat jul hemma. Hemma på ön. Hemma i vårt hus. Mormor och morfar har varit besök, de kom dan före dan före dopparedan, och åkte igår. De bodde i gästhuset. Elton älskar att ha dem här. Morfar och han bygger tågbana. Eller, morfar bygger och Elton plockar isär. Mormor och Elton sparkar boll.

På julafton vaknade vi och såg att tomten hade varit och lämnat ett paket i Eltons julstrumpa. Spännande! Vi öppnade i sängen, och det var en racerbil. En orange och väldigt god. Elton började köra med en gång. Brrrrr, runt runt på täcket.

Dagen till ära blev klädseln tomtedräkt. Vi tog promenerade över till grannen och lämnade en julklapp, innan vi tog en tur ner till havet. Elton sov hela utflykten. I pulkan, i bilen, i pulkan igen och i bilen igen.

Hemma i stugvärmen blev det fika med lussebullar. Mormor och jag började med julmaten, medans pojkarna lekte. Det tittades på Kalle Anka, åts alldeles för mycket jansson, och öppnades julklappar under Skype-samtal med en del av släkten på fastlandet. Elton blev överöst med paket. Kläder, leksaker, en docka, en boll, en keyboard, pussel, gosedjur... Fortsätter det i den här takten blir han en bortskämd liten figur. Men min plan är att gömma undan några av leksakerna ett tag, och ta fram dem lite eftersom. Dra ut på det roliga, liksom.

Tomtemor och tomtefar hade i år tänkt i samma banor när det gällde julklapparna, och gav varandra varsin prenumeration på favorittidningarna.

Hela juldagen var vi hemma och tog det lungt. Lekte med våra julklappar. Laddade inför mellandagsrean på annandagen, då vi for in till stan en sväng. Söndagen spenderades på auktion, och så plötsligt var det måndag, och dags för mormor, morfar och deras kissar att åka hem till fastlandet igen. Tänk vad tiden går fort när man har roligt!


lördag, december 19, 2009

Jul i vårt hus







Igår var vi och shoppade julgran. Vi halkade iväg på snötäckta vägar och tog oss till en liten gårdsbutik en bit bort. Där fanns granar i mängder. Micke valde en fin och tät. En riktig Kalle Anka-gran.

Idag har vi klätt den. Med ljus, egenhändigt ihopknåpade stjärnor i lera och pepparkakor med kristyr. Den plastiga julgransfoten har vi gömt i en fin gammal loppislåda.

Husbygge



Vi har byggt ett pepparkakshus! Vårt första. Var himla pilligt, må jag säga. Men efter en hel del jobb fick vi till det. Det är en kopia av vårt riktiga hus, skala 1:50. Lite dragigare, bara. Att skorstenen och balkongen saknas, talar vi tyst om. Och att taket rasat in på baksidan, behöver ni inte heller få se...

fredag, december 18, 2009

Vit jul












Bjuder på några glimtar av vårt julfina hem! Är inte mycket för tomtar och krimskrams. Gillar det enkla och vita, även när julen står för dörren.

Adventsljusstake i koppar från Rusta. Hjärtdekorationen på hyacintkopparna har jag gjort själv i lera. God Jul-skylt från Sirlig i Gamla Stan i Stockholm. Små pappersstjärnor och hyacintvaser i zink från Granit.

torsdag, december 17, 2009

Välkommen till Gotland, Kung Bore!



Snön har kommit till ön! Ett tjockt, vitt täcke pryder omgivningarna. Två decimeter, skulle jag tippa på. Och nån sa att det inte snöar på Gotland. Jo, pyttsan!

måndag, december 07, 2009

Hem, ljuva hem!

Så var vi nu äntligen hemma på vår älskade ö. Hemma i vårt härliga hus. Det känns konstigt, men alldeles underbart!


Vill passa på att säga tack!

Tack Robert & Lisa. Tack Anna, Jonas & Elton. Tack Lisa & Frank. Tack Dennis. Tack Åsa & Filip. Tack Helene & Aston. Tack Camilla.
Tack för att ni fick våra veckor i Stockholm att gå lite fortare.

Tack mormor & morfar. Tack farmor & farfar.
Tack för all hjälp med Elton, tack för god mat och tack för välbehövliga sovmorgnar.

Tack kära grannar.
Tack för blomvattning, tack för posthämtning, tack för husvaktning och tack för jättefin välkomstblomma.

Tack ALLA ni som hört av er via bloggen, telefon, SMS, mail, brev, paket och Facebook.
Tack för uppmuntrande hejjarrop och fina ord.

Vilken lycka det är att veta att ni är så många som tänker på oss!

onsdag, december 02, 2009

Fulltankad

Vi har snart klarat av vår sista stockholmsvecka. Härligt! Och den har gått fort. Mycket tack vare underbara Åsa, som vi spenderat de två senaste dagarna med. Igår tog vi en fika på stan, promenerade och kikade i butiker. Och idag var vi på besök i deras mysiga lägenhet. Bus, lek, lussebullar och fotografering - en mycket lyckad dag!

En mer inspirerande person än Åsa får man leta efter. Hon bara sprutar ut positiv energi! Och vi suger i oss. Så nu är vi fulltankade!

Tack fina Åsa, för att vi fick träffa dig och din underbara lilla kille!

söndag, november 22, 2009

Lusseänglar

För en tid sen kunde ni läsa om den fina vinsten jag lyckats kamma hem i Allers lusse-tävling. Nu finns tidningen med mitt tävlingsbidrag ute i butik! En ganska häftig känsla... Någon har bakat mina lusseänglar efter min skiss. Bild kommer så småningom.

lördag, november 21, 2009

På krigsstigen

Säger någon att jag är stark en gång till, så ligger en lavett nära till hands. Jag är så oerhört trött på att höra de orden. De är så urvattnade. Uttjatade. Betyder inte ett smack. Vad vet de om hur jag mår, egentligen? Bara för att jag inte lägger mig ner och skriker på golvet framför deras fötter, betyder det väl inte att inte jag också kan må dåligt? Det som de ser är kanske inte alltid hela sanningen.

Jag vet att det är välmenade ord från den som fäller dem. "Du är stark." Jag är inte stark. Jag mår också dåligt av allt det här.

Min älskling är sjuk, och jag kan inte göra honom frisk. Det blir tydligare och tydligare. Han är trött. Mår illa. Och han tappar håret. Han har en stor kal fläck på högra sidan av huvudet. Det gör det hela så konkret. Så tydligt. Det är där, där bakom fläcken, som den sitter. Tumören. Cancern. Innan har jag nog inte riktigt förstått. Han har ju mått bra, varit pigg. Det har inte synts på honom. Men nu.

Jag har en älskling som behöver mig. Och en son som också gör det. Så jag måste kämpa på. Men säg för guds skull inte att jag är stark för det!

onsdag, november 11, 2009

Hemlängtan

Jag har hemlängtan. Längtar efter vårt hus, vår säng, våra kissar, våra grannar, vårt kök, vårt badkar, vår öppna spis. Längtar efter att baka, laga mat, fixa frukost, pyssla, pynta, städa, gå ut med soporna, kratta löv, hämta posten. Längtar efter vårt liv!

Är trött på hotellet. Är trött på att någon knackar som en tok på dörren varje morgon, och vill komma in och städa. Är trött på den torftiga hotellfrukosten. Är trött på att bo i en väska. Är trött på att behöva diska Eltons nappflaskor och matskålar i handfatet. Men mest av allt är jag trött på den där förbaskade tumören.

Vi har fattat grejen nu. Jag menar, vad var egentligen syftet med att vi skulle behöva gå igenom det här? Var det för att vi skulle komma närmare varandra? Check! För att vi skulle lära oss att uppskatta våra liv och vår tid tillsammans? Check! För att jag skulle gå ner mina sista gravidkilon? Check!

Så kom igen nu, tumören. Vi hajjar. Du kan dra nu. Bort! Lämna oss ifred!

fredag, oktober 30, 2009

I storstan

I onsdags styrde vi kosan mot Stockholm. Våra fem veckor i storstan har börjat.

Innan vi åkte hit låg ju som bekant Micke inne på Visby lasarett med infektion. Där fick han antibiotika intravenöst i en vecka innan han fick åka hem igen. Det var dock ingen som då helt säkert kunde säga att infektionen var ute ur kroppen, eller om det ens hade funnits någon riktig infektion... ja, förtroendet för Gotlands sjukvårt har minst sagt sjunkit i våra ögon, efter alla incidenter Micke varit med om när han legat inne.

På Visby lasarett blev vi först lovade, att vi under vår vistelse i Stockholm skulle få tillgång till två hotellrum. Något vi önskat, eftersom Micke kommer att bli mycket trött av sin strålbehandling. Dessutom är han extremt stresskänslig nu efter operationen, och blir väldigt påverkad t ex när Elton skriker. Därför skulle det vara underbart för oss om jag och Elton kan stänga in oss och låta Micke vila ifred. Men innan vi lämnade lasarettet fick vi veta att vi, pga kostnadsskäl, får nöja oss med ett rum.

Tilläggas bör, att under de dagar Micke hann vara hemma innan vi var tvugna att åka till faslandet igen, fick han ett antal epilepsianfall (som vi misstänker var stressframkallade). Epilepsianfall som gav honom en overklighetskänsla, darrningar i kroppen, och även synbortfall. Något som var mycket obehagligt, både för honom och för mig, och som är ytterligare ett skäl till att vi borde få ett till hotellrum.

Igår, efter vår första natt på det minimala hotellrummet, kände jag att det här kommer inte att funka. Vi har med oss prylar för fem veckor, en hel del packning med andra ord. Ingen vettig plats att ställa vagnen på, så den står i hallen utanför toadörren. Istället för en dubbelsäng, finns här två 80-sängar som vi skjutit ihop. Följden av detta är en bred skarv mellan sängarna, där Elton lätt ramlar emellan. Golvytan är lika med noll, Elton kan på sin höjd sitta ner på gotlvet men det finns knappast rum för krypövningar. Jag fick nog och ringde Visby lasarett i hopp om att få tag i den neuroläkare som Micke hade kontakt med under tiden han låg inne med infektionen. Men icke. Han var inte i tjänst denna vecka. Istället fick jag prata med en sköterska, som jag förklarade läget för. Inga problem, det ska vi fixa, fick jag som svar från henne. Tjoho, tänkte jag. Det finns hopp om den Gotländska sjukvården trots allt! Men icke. Lite senare ringde en annan sköterska från samma avdelning, och berättade att de inte kunde ge något besked eftersom högsta hönset skulle tillfrågas. Tonen var i princip "Glöm det". Jag blev desperat och undrade om det fanns någon jag kunde prata med, någon jag kunde påverka. Fick till svar att jag skulle testa med kuratorn. Som om hon har något att säga till om i såna här sammanhang.

Grubblade och grubblade. Det måste ju finnas något man kan göra, eller? Bestämde mig för att skriva en insändare till Gotlands två tidningar, där jag ingående skulle förklara hur sjukvården på Gotland fungerar. Om felmedicineringar och inkompetent personal. Letade upp Mickes läkare på Eniro och hittade ett antal mobilnummer listade på honom. Kunde ju vara schysst att ge honom en chans att fixa det här åt oss, tänkte jag, så jag skickade ett långt sms avslutat med ett litet hot om insändaren. En stund senare ringer han. Och visst skulle han fixa! Det första han gör när han är tillbaka på måndag.

måndag, oktober 19, 2009

Åt rätt håll

Micke är fortfarande kvar på Visby Lasarett. Det blev ingen resa till Stockholm. Inte än i alla fall. Varför vet vi inte. Informationen är minst sagt knapphändig. Och kompetensen likaså, tyvärr. Micke har frågat om och om igen, om det vet hur det går med hans infektion. Ingen kan svara. Säger bara att de inte är experter, och att de ska höra med Karolinska.

Dessutom fick Micke idag fel dosering på sin medicin. Nästan det dubbla mot vad han skulle ha. Som tur var så var han uppmärksam och upptäckte det. Oj då, nån måste lagt fel i burken, var deras svar. De fipplar med droppet, ställer in fel mängd och tid, och missar att ta bort luftbubblor i slangen. Proffsigt värre.

När vi var på akuten i fredags togs det blodprov, som enligt personalen inte visade på någon infektion. Idag har vi, efter en hel del om och men, fått veta Mickes blodvärden. Både de som togs när vi kom in på akuten, och de som togs imorse på sjukhuset. Sänkan i fredags låg på 10, vilket helt klart visar på en infektion. Men nu ligger den på 4. Är den under tre, är den toppen. Antibiotikan verkar göra sitt jobb. Härligt med lite goda nyheter!

söndag, oktober 18, 2009

Permis

Micke är fortfarande inlagd, men idag fick han några timmars permis och kom hem en sväng. På sjukhuset får han antibiotika intravenöst, olika sorter för att det ska bita ordentligt. Han verkar pigg och säger att han mår bra. Min hjälte.

Vi får se vad som händer imorgon. Då ska han få träffa en neurolog, och kanske även åka till Karolinska för röntgen.

Tack snälla ni för alla fina och uppmuntrande kommentarer. jag är dålig på att svara, men ni ska veta att de värmer och att vi blir glada för varenda en!

fredag, oktober 16, 2009

Bakslag

Igår kväll kom vi äntligen hem till ön igen. Skönt, nu ska vi mysa och ladda i två veckor innan strålningen börjar, tänkte vi. Men vi hann inte ens packa upp väskorna.

När vi vaknade i morse hade Micke lite ont i såret, och det såg lite varigt ut på ett ställe. Han ringde Karolinska som tyckte att vi skulle åka upp till akuten här i Visby och låta någon kolla på det.

Efter ett 4 timmars långt besök på akuten med blodprov, bakterieodling, CT-röntken och väntan på provsvar så fick vi tillslut åka hem med en antibiotikakur för att vänta på besked från Karolinska. Efter en timma hemma ringer de från Visby sjukhus och säger att det också är infekterat innanför skallbenet. Så det var bara att åka tillbaka in till sjukhuset igen. Nu är Micke inlagd för att få antibiotika intravenöst. Eventuellt måste han upp till Karolinska igen redan imorgon, för att göra en magnetröntgen.

Suck! Orkar snart inte mer!

onsdag, oktober 14, 2009

I Stockholm igen

I går eftermiddag ringde de från Karolinska. De ville att vi skulle komma upp redan idag. Så imorse satte vi oss på flyget till Bromma. I stormen. Eltons första flygresa, och det gick jättebra. Han satt och spanade på de bulliga molnen utanför fönstret och var hur nöjd som helst.

Idag var vi tillbaka på Karolinska för uppföljningsmöte. Vi fick veta att tumören var en tvåa på en fyrgradig skala, där ett är godartad och fyra riktigt elakt. De har tydligen tagit bort en del stor som en kiwi! Betydligt mycket mer än vad vi trodde.

Nu väntar strålning, också det på Karolinska. Varje vardag i fem veckors tid. Jobbigt! Dessutom får man inte flyga när man strålas, så det blir hotellvistelse i en dryg månad... Men det klarar vi!

Imorgon ska Micke röntgas igen, och även göra en slags form för huvudet som ska användas vid strålningen, så att han ligger helt stilla.

Eftet strålningskuren kommer han att få göra regelbundna röntgenbesök i Visby de kommande 15 åren, för att de ska ha koll på att inte tumören växer igen.

fredag, oktober 09, 2009

Home, sweet home

Tillbaka på ön igen. Härligt att vara hemma. Har längtat efter våra kissar, vår säng, vårt badkar, vårt kök, vår öppna spis... vårt hem, helt enkelt.

Våra kära grannar har skött markservicen medans vi var borta. Matat vilddjuren, vattnat blommorna, hämtat posten. Vad skulle vi göra utan dem?

Här hemma är det mesta som vanligt. Nästan i alla fall. Har idag rensat i köksträdgården, plockat av alla tomater och lagt de gröna i fönstret där de förhoppningsvis blir röda. Två stora pumpor har skördats och lagts i gästhuset, tills vi blir sugna på pumpasoppa. Vi har också varit en sväng i stan, eftersom det var dags att plocka ut Mickes nitar. Gick smärtfritt och bra. Han är så tapper, min kära Micke. Så oerhört positiv och stark. Så medveten om livet, om hur viktigt det är att ta vara på varenda sekund. Så tacksam över att allt har gått så bra, över vår familj och alla nära och kära.

Flera har hört av sig och vill skicka blommor till oss. Jättesnällt! Men vi skulle bli ännu gladare om de pengarna istället kom till nytta hos t ex Cancerfonden.

måndag, oktober 05, 2009

Frisläppt

Efter gårdagens och nattens permis, fick vi idag lämna sjukhuset och Stockholm. Vi var uppe och träffade läkarna innan vi åkte. Fick vänta i nästan tre timmar innan någon hade tid och prata med oss. Men till slut fick vi träffa en läkare som äntligen berättade vad som hände under operationen.

I min värld har en tumör alltid varit en knöl, något som vuxit i kroppen. Inte en del av kroppen. Men tydligen är det så. I alla fall i Mickes fall. De har tagit bort en del av hans hjärna. Så mycket som de vågade utan att riskera att han skulle få några men. Inte bara en knöl som inte hörde dit. Tumören sitter i området kring högra tinningen. Ett bra ställe tydligen, eftersom det inte sitter så mycket viktigt där. Det hade varit värre om den fanns på vänster sida, där sitter visst både hörsel- och syn-centra.

Det de har tagit ut ska analyseras, och resultatet får vi veta i slutet av nästa vecka då vi ska åka tillbaka till Stockholm.

Nu har vi tagit oss ner till Linköping och våra familjer, innan vi far vidare hem till ön om ett par dagar.

söndag, oktober 04, 2009

Permis

Jag har besök på mitt hotellrum. En väldigt stilig herre, som ligger här bredvid mig i sängen. Micke har nämligen fått nattpermis från sjukhuset! Han är jättepigg, och har till och med gått hit. Helt galet! Det är bara några dagar sedan han opererades, till och med sköterskorna på avdelningen är imponerade av hur fort han har återhämtat sig. Vi håller tummarna för att vi kan åka hem i början på nästa vecka. Imorgon ska vi tillbaka till sjukhuset och förhoppningsvis prata med en läkare om vad de egentligen har gjort med honom. Vi har fortfarande inte fått information om det. Men vi hoppas att de fått ut allt, och att tumören var godartad.

Tusen tack för allt stöd vi fått den här tiden! Känns underbart att veta att vi har så många härliga vänner.

onsdag, september 30, 2009

Den lilla familjen - Tumören 1-0

Det var ett besked om en tumör som raserade vår väg, och gjorde att vi föll ner för ett stup. En tumör i min stora älsklings hjärna. Idag började matchen. Min kärlek opererades i förmiddags på Karolinska. Jag vet ännu inte om de bara tagit ett cellprov, eller om de tagit bort den helt. Men jag har fått träffa honom. Och han mår bra. Min hjälte. Matchen fortsätter, men vi vann första ronden.

Tusen tack för alla positiva tankar!

Tänk på oss idag!

Idag är en stor dag för vår lilla familj. Idag börjar vi klättra. Så snälla, skicka lite positiv energi åt vårt håll (som för närvarande är Stockholm).

onsdag, september 23, 2009

Turen har vänt




Vill börja med att tacka för alla fina ord, både här på bloggen, per mail och telefon. Det värmer att veta att ni tänker på oss!

Tanken var att förra inlägget skulle bli det sista för en tid framöver. Det finns en del annat än bloggande att tänka på just nu. Men så fick jag idag veta något, som jag måste dela med mig av. Mitt i allt kaos, all sorg och all förtvivlan, fick vi en gnutta glädje. Ett tecken på att turen har vänt.

Vi har vunnit! Jajamen! För några veckor sedan tipsade min kära mor mig om en tävling, där högsta vinst var en Kitchen Aid. Uppgiften var att klura ut en ny, finurlig lussebulle-form. Såklart gjorde jag ett försök, och tänka sig, det gav minsann utdelning! Ovan ser ni mitt bidrag till tävlingen (en lusseängel) och min underbart fina vinst.

Och jag som aldrig vinner något. Det måste ju betyda något bra, det här, eller hur?

tisdag, september 22, 2009

Livets väg

Vi var ute och körde, jag och min lilla familj. Brummade runt där på livets väg. Upp för backar och ner för backar. De få som finns här på vår underbara ö. Himlen var blå, solen sken, fåglarna kvittrade, och vägkanten var fylld av vackra, doftande blommor. Men så plötsligt försvann vägen. Bara borta. Och vi föll ner för ett stup. Hur långt det är ner, vet vi inte. För vi faller fortfarande. Men jag vet en sak. När vi väl nått botten, kommer vi alla att klättra upp igen. Vi kommer att klara oss. För vi är en familj. Och när vi har klarat oss, då ska vi fortsätta att köra vidare på vår väg. Under vår blåa himmel och bland doftande blommor.

tisdag, september 15, 2009

Sov sött






Bjuder denna mörka höstkväll på några bilder från vårt sovrum. Håll till godo! :)

söndag, september 13, 2009

Hemma-hos-repotage




Idag har vi haft besök av två jättegulliga tjejer som fotat vårt hem! Vi ska nämligen vara med i ett hemma-hos-repotage i någon inredningstidning framöver, vilken vet vi inte ännu. Det var jättekul att se hur riktiga proffs jobbar!

Dejlig semester







Är nu tillbaka på ön igen, efter en minisemester i Danmark. Vi har haft det så skönt! Åkte i onsdags morse med båten kl 7.20, och bilade sen ner till Helsingborg där vi tog färjan över till Helsingör, för att sedan direkt åka vidare till Köpenhamn. Där checkade vi in på vårt hotell, som visade sig ligga i "Red light district". Vägg i vägg med vårt hotell låg strippklubbarna på rad. Och i gatukorsningen stod tjejer som sålde både det ena och det andra... Men hotellet var fräscht, frukosten helt okej, och det var gångavstånd till city.

Vi roade oss med att strosa runt på Ströget, mysa lite i Nyhavn och shoppa fina saker. Åh, så många härliga butiker det finns i Köpenhamn! Söstrene Grene är helt klart en favorit. Och alla små antikaffärer! Tack snälla alla ni som skickade mig era tips, de var toppen!

Några sevärdheter i övrigt hann vi inte med. Däremot tyckte visst många att vår famlij var en liten sevärdhet i sig, där vi gick på Köpenhamns gator. Jag hade nämligen Elton i bärsjalen på magen, och varenda människa vände sig om och kikade på oss. Många menande leenden fick vi, och en hel del pekande också. Det är alltså tydligen ganska ovanligt med bärsjalar i Danmark. Men Elton trivdes toppen, och jag fick armarna fria när jag ville titta in i någon liten butik. Han somnade då och då, och tuttade till och med ibland, sittandes där i sjalen. Dessutom fick vi ju plats med alla shoppingfynd i hans vagn!

Sista dagen spenderade vi i Helsingör, innan vi tog båten tillbaka till Sverige igen. Och i Helsingör fanns den helt klart mysigaste butiken av de alla; Bissen og Bassen. Jag skulle kunnat flytta in där! Det fanns så mycket fint. Allt från inredning till barnkläder. Vilken dröm att ha en sån butik! Lämnade stället en griffeltavla och en träbokstav rikare. Hade kunnat spendera hur mycket som helst där inne. Helt okej priser var det också. Så jag rekommenderar starkt ett besök där, nästa gång du besöker Helsingör!

söndag, september 06, 2009

Á la Provence



Vad kul att ni gillar mina nya lampor! Jag är helt kär i dem! :)

Har idag målat mina skåpsdörrar, och vips så har vi fått lite Provence-känsla här hemma! Har dock inte bestämt mig för vart de ska stå än, de kommer nog flyttas runt en hel del. Gillar förändring. Sambon var till en början ganska skeptisk till dem och kläckte något i stil med "Va, ska de bara stå där? Inte vara till någon nytta alls?".

Mm, så är det. En del grejer har liksom inget användningsområde. De är bara fina.

Hade ingen matt målarfärg hemma, så istället letade jag fram akrylfärg ur mina gömmor. Och det funkade utmärkt! Först svart, lite slarvigt sådär. Sen när det torkat lite (gick förvånansvärt snabbt, till min stora glädje) smetade jag på vit färg av samma sort. Några lager, utan att det helt hann torka emellan. Inte alls noga. När jag var nöjd lät jag det hela torka och sandpapprade kanterna så att den vita färgen flagnade av och den svarta kom fram. Upptäckte också att det gick ganska bra att skrapa lite med nageln där jag ville få bort färgen. Den sitter ju inte direkt hårt, så skapelsen tål nog inte så mycket. När färg-fixet var klart satte jag ihop de båda dörrarna på höjden med brickor på baksidan. Den smala höga modellen gav det hela ännu mer fransk touch tycker jag.

lördag, september 05, 2009

Nygamla lampor




Fick idag tre helt ljuvliga lampor av våra kära grannar! Är så glad, så glad! De har suttit i en verkstad så de är riktigt ruffa och slitna, precis i min smak. Två av dem ska upp över köksbordet, och den tredje ska nog få hänga i Eltons rum. Så nu ska här inhandlas en herrans massa strykjärnssladd, för upp ska de så fort som möjligt! Hur det nu ska ske, med tanke på våra 7 meter i takhöjd...

Loppisfynd



De här vackra furudörrarna har jag fyndat på loppis idag. Visst är de snygga? Älskar furu! Speciellt när den gulnar så där snyggt. Nä, såklart inte. Men jag blev faktiskt överlycklig när jag sprang på det här paret idag på Lions loppis i Visby. Hade nämligen Fröken Fräkens piffade badrumsskåpsdörrar i tankarna. Hon har lyckats omvandla ett par såna här 80-talsdörrar till rena rama Provance-kopiorna. Ursnyggt! Tänkte försöka mig på något liknande. Kika här så får ni se!

Eltons rum










Vi har flyttat upp kontoret till övervåningens hall. Mycket trevligare att sitta där uppe och jobba, med utsikt över vardagsrummet och åkern utanför. Det gamla arbetsrummet har istället blivit barnrum. Ett ganska spartanskt sådant ännu, men i alla fall ett rum där vi kan samla Eltons prylar.

Kökssoffan agerar säng, och är förvånansvärt skön att slumra till i. Den gamla skolbänken är ett blocketfynd som Eltons morfar har renoverat. Den behöver en sista omgång färg. Men otålig som jag är kunde jag inte hålla mig, var tvungen att se om den passade på plats. Och det tycker jag nog att det gjorde. Zinkburkarna kommer från Granit, vimplarna från Rusta (jo, faktiskt!), och den ursnygga lampan från Clas Ohlsson.

tisdag, september 01, 2009

Ditt bästa Köpenhamns-tips?

Nu behöver jag er hjälp. Jag vill ha alla era tips om Köpenhamn! Vad får man inte missa? Var finns alla mysiga butiker? Var fyndar jag bäst loppisprylar? Var hittar jag det godaste fikat?

Kom igen, tjejer! Överös mig med tips!

söndag, augusti 30, 2009

Kökshyllor






Innan vi började bygga vårt hus, samlade jag inspirerande bilder från tidningar i ett album. Ett av de flitigast förekommande motiven är öppna hyllor i köket. Och nu har jag äntligen fått mina egna! Hyllplan från Byggmax och konsoller från IKEA. Lite vit färg och en snäll sambo med vattenpass och borrmaskin, så var det fixat på nolltid. Hela köket känns annorlunda. Mycket hemtrevligare! Har inte riktigt bestämt mig för vad som ska få bo på de där hyllorna än. Men min gammelmormors mortel är dock ett säkert kort.

Lite ljus i höstmörkret




Bollar vidare ett köptips som jag snappade upp hos Caisa K, nämligen den här coola bygglampan från Clas Ohlsson. Perfekt för oss som vill ha lite industriell touch på inredningen. Jagade stan runt efter en passande glödlampa, inte det lättaste nu när de ska utgå. Men tillslut fick jag tag i en exklusiv variant med spiralformad tråd, som verkligen gjorde sig innanför det ruffa glashöljet på lampan. Finfint, tycker jag! :)

Puts på gästhuset




Så har då äntligen vårt lilla gästhus fått sig en omgång med snuten. Och det blir så fint, så! Snutputs är verkligen livfullt och vackert. Ett riktigt hantverk. Nu återstår målning, men det får nog dröja ett tag. Gillar det här betongaktiga utseendeet. Först ska vi sätta dit hängrännor och vindskivor i plåt, så att det matchar det stora huset.

söndag, augusti 23, 2009

Loppisutflykt



Mormor & morfar är på besök. Så idag åkte mormor, Elton och jag på loppis- & pysselbodsutflykt. Ett måste när mamma är här! Det är få som uppskattar såna utflykter lika mycket som hon. Inte många orkar hänga på i mitt tempo, men mamma orkar. Och Elton också! Det är inte klokt vad den ungen är behändig att ha med på allt möjligt. Han är nöjd och glad hela tiden. Sitter och leker i sin bilstol där bak, sjunger en snutt och somnar ibland. Inte ett enda gnäll på hela dagen. Och då åkte vi ändå ganska många mil och gjorde fem stopp på vägen. Han kommer väl bli lika loppisgalen som sin mamma när han blir stor, det ska börjas i tid...

Här ser ni en bild på mina fynd, nytvättade och fina. Visar mer när alla prylar funnit sin plats. :)

Det blev en trådkorg (som jag suktat efter länge nu), en rosmarin på stam och ett nystan snöre från Verdus, en fin plåtburk från en garageloppis längs vägen, samt en mjölklåda (från Visby mejeri med texten "Mjölk är både mat och dryck", I love it!) och två krukor från en underbar loppis i Havdhem.